Fakta om flygplatsen

Bilder för att göra en cd-skiva till Vara 120För mer information, frågor eller individuella prövningar av hinderplaceringar, kontakta flygplatschef Anna Råhnängen.

 

Bakgrund

Trollhättan-Vänersborgs flygplats är en godkänd instumentlandningsflygplats, dvs. här finns goda möjligheter att landa även i dåligt väder. Flygplatsen klassas som Riksintresse för kommunikationer vilket innebär att flygplatsen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utnyttjandet.

 

Historik

Området Malöga blir flygfält. 

1937
Saab köper mark på Malöga för fabrik och flygfält. Fältet används för att testa de bombplan man tillverkar.

1939
Trollhättans flygklubb bildas.

1939-1944
Militära flygförband är förlagda till Malöga. Svenska Flygmotoraktiebolaget tillverkar motorer och SAAB tillverkar flygplan för svenska flygvapnet; B3, B5, B17, J21 och J21R.

1945
Fram till 1973 används flygfältet till affärsflyg, skolflyg, fraktflyg och privatflyg.

1956
Utredning föreslår plan för två korsande banor på2 000 meter. Beräknad kostnad för detta är 2 miljoner kronor.

1961
En flygplatskommitté från Trollhättan, Vänersborg och Vargön föreslår ny flygplats vid Gunnebo hed. För dyrt anser dock kommunerna.

1969
Ny kommitté tillsätts efter påtryckningar från bl. a näringslivet.

1970
Trollhättan får tillstånd att bygga ut Malöga.

1973
Kommittén från 1969 föreslår ny flygplats i Finngårdsred mellan Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla.

1974
Trollhättans flygplats invigs med ny terminal, hangar, torn och1 000 meter asfalts bana. Syd Aero Flyger med Twin-Otter till Bromma. Planet tar nitton passagerare. Antalet passagerare är under 10 000 detta år.

1976
Finngårdsreds projektet från 1973 faller då beräknad kostnad på 65 miljoner kronor anses vara för högt.

1983
Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil bildar Fyrstads flygplats AB. Bolaget tar över flygplatsen och förlänger banan till1710 meter. Ny terminal, torn och hjälpmedel för landning byggs. Antal passagerare under året är 22 000.

1984
Trollhättan-Vänersborgs Flygplats som är det nya namnet på flygplatsen invigs i oktober av kommunikationsminister Curt Boström

1985
I februari startar Swedair trafik med Saab 340. Koncessionen övertas av Linjeflyg.

1986
Utredning om ny flygplats i Skogaryd mellan Trollhättan och Uddevalla påbörjas.

1988
28 mars startar Finn Aviation, ett dotterbolag till Finnair, trafik mellan Trollhättan och Åbo 2 dagar per vecka. De flyger med Saab 340 men passagerarantalet blir inte det önskade och när året närmar sig slutet flyger de sista turen från Trollhättan och ersätter detta med att flyga Göteborg-Åbo.

1989
I januari börjar Swedair att flyga Trollhättan-Köpenhamn och gör så under ett antal månader men då de inte anser linjen lönsam läggs den ned.

1990
Arlandalinjen har detta år 150 000 passagerare. En tur per timma vardagar och tre turer lördag och söndag. Länsstyrelsen utfärdar miljöregler för flygplatsen.

1991
Ägarna beslutar avbryta Skogarydsprojektet.

1992
Linjeflyg avvecklar all sin verksamhet och Swedair tar över. Flygplatsbolaget övertar trafikexpeditionen.

1993
Swedair läggs ned av ägaren SAS. Golden Air startar trafik på Bromma och senare även trafik till Köpenhamn. Bolaget går dock i konkurs och nybildas under hösten. Flying Enterprise startar trafik till Arlanda med Metro maskiner. Skyways startar trafik till Arlanda med Saab 340.

1994
Banan får asfalts beläggning för 4 miljoner.

1995
Skyways utökar trafiken, Flying Enterprise lämnar flygplatsen.

1996
Det danska flygbolaget Muk Air startar trafik på Köpenhamn.

1997
Passagerarantalet uppgår till 70 000 varav 3 000 utrikes. Trafikutbudet är 5 dubbelturer med Golden Air till Bromma och 4 dubbelturer med Skyways till Arlanda.

1998
Inrikeslinjerna har 72 000 passagerare. Flygplatsbolaget investerar i inflygningsljus för 1 miljon kronor.

1999
Tillbyggnad av terminalbyggnaden invigs i oktober. Under hösten ersätts Skyways Saab 340 med Fokker50. Muk Air slutar att flyga på Köpenhamn. Passagerarantalet uppgår till 75 000.

2000
Passagerarantal 85 000.

2001
Oro och lågkonjunktur påverkar den uppgång resandet visat under våren och det totala antalet resenärer slutar på 83 000.

2002-2004
Securitybestämmelser gör att flygplatsen byggs om för att tillfredställa Luftfartsinspektionens krav av gällande bestämmelser. Personal utbildas i säkerhetsarbete. Passagerarantalet 2004 uppgår till 65 000.

2008
Lågkonjunktur slår hårt mot bilindustri och västsverige. Linjen till Frankfurt för anställda på SAAB och General Motors och Skyways linje till Arlanda läggs ner.

2009
Antalet resenärer sjunker till ca 37 000 och flygplatsen trafikerar endast Bromma.

Flygplatsen investerar i en ny ILS (inflygningshjälpmedel vid dåligt väder)

2010
Flygplatsen deltar i SAABs lansering av modellen 9-5 och ca 1 200 återförsäljare flygs till och från Trollhättan-Vänersborgs flygplats

2013
Flygplatsen erhåller ett nytt, modernt miljötillstånd som tillåter en mer blandad trafik.

Under hösten trafikeras Tallinn för Vara kommuns räkning med drygt 2 000 passagerare.

2014
Golden Air utökar kapaciteten och byter ut trotjänaren SAAB 340 mot modernare, tystare och bekvämare SAAB 2000. Kapaciteten och passagerarantalet ökar.

Flygplatsbolaget firar 30-års jubileum.

 

Fasta och tillfälliga hinder

Man talar om att flygplatsen skall skyddas från flyghinder inom influensområdet. Influensområdet är det område inom vilket master, torn eller andra anläggningar kan utgöra fysiska hinder för luftfarten.

Nya hinder kan ha en negativ inverkan på flygtrafik, flygtrafiken kan t ex drabbas av restriktioner eller regularitetsförsämringar. Flygplatserna företräder luftfarten då intressen står mot varandra. Flygplatsen blir således sakägare och skall därför alltid tillfrågas då det gäller etableringar av höga hinder, kranar, byggnadsverk eller vindkraftverk inom flygplatsens influensområde. Detta gäller både fasta och tillfälliga hinder.

Vad gäller vid Trollhättan- Vänersborgs flygplats?

9bVid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygtrafiken skall fungera på ett säkert sätt. De olika ytorna har fastställts i internationella regelverk som Sverige har förbundit sig att följa. Utformningen av ytorna blir unik för varje flygplats utifrån flygplatsens storlek, klassning av banor och vilka landningshjälpmedel som finns.

Längst bort från flygplatsen återfinns MSA-ytan (minimum sector altitude) på vilken ett flygplan påbörjar den sista delen av en inflygning mot flygplatsen. Den MSA-påverkande ytan sträcker sig i cirklar 55 km ut från Trollhättan- Vänersborgs flygplats.
Cirklarna på bilden nedan visar MSA-ytorna. Något förenklat kan man säga att detta är den höjd till vilken man kan tillåta byggnader utan att de stör luftfarten nära en flygplats.

Området närmast flygplatsen som syftar till att skydda flygtrafik under start- och landningsfas kallas för kontrollzon. Inom denna finns egentligen flera höjdbegränsande ytor. Kontrollzonen är relativt liten och sträcker sig från marken upp till 450 meters höjd. Kontrollzonen är närmast att betrakta som ett ”skyddsområde” för flygplatsen som i möjligaste mån skall vara fritt från hinder.

Den avlånga svarta sexkanten runt Trollhättan-Vänersborgs flygplats är den s k kontrollzonen. Etablering av t ex vindkraftverk i kontrollzonen, oavsett höjd, är ytterst olämpligtoch påverkar alltid luftfartygs möjligheter att flyga till och från flygplatsen. Alla hinder, fasta och tillfälliga skall bestyrkas av Flygplatschefen.

Den något större, röda sexkanten är den s k buffertzonen. Inom denna kan hinder upp till 210 meter över havet tillstyrkas, dock efter individuell prövning.

Närmast flygplatsen kommer procedurytor inom vilka flygplanen måste följa bestämda rutiner, så kallade procedurer. Ju närmare flygplatsen desto lägre måste hindren vara för att flygtrafiken skall fungera säkert.